Grad i litterära sägner

Svensk litteratur

Svensk litteratur omfattar all litteratur likt nedtecknats vid det svenska språket, således även bland annat från eller relaterat till åland och finlandssvensk litteratur.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Urnordisk samt runsvensk tid

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska litteraturens bakgrund bebådas från runstenarna samt är författad på urnordiska och senare språkvarianter. Texterna på runstenarna är emellertid ofta koncis, med vissa lysande undantag; i synnerhet anses den långa inskriften på Rökstenen vara en verkligt litterärt verk, skapat i avsikt att skydda ett stycke fornnordisk sagor – ”den svenska forntidens stora litterära minnesmärke”.[1] från denna anledning brukar Rökstenen få beteckna början vid den svenska litteraturhistorien.

Om Rökstenen existerar Sveriges enda betydande motsvarighet till den västnordiska mytologiska poesin samt prosan är kapabel Gripsholmsstenen sägas vara den runsvenska litteraturens enda estetiskt högtstående motsvarighet till den västnordiska skaldepoesin med historiskt ämne.[2] mot skillnad ifrån andra poetiskt utformade runinskrifter, som berättar om okända personer vid konstlös vers, berättar Gripsholmsstenen om enstaka känd historisk

  • grad i litterära sägner

    • All of the following collections can be downloaded for free via Google Books.

     

    Original:

    Afzelius, Arvid August. Svenska folkets sago-häfder: Fäderneslandets historia, sådan hon lefwat och till en del ännu lefwer i sägner, folksånger och andra minnesmärken: Till läsning för folket. 11 vols. Stockholm: Zacharias Haeggström, –

    Bäckström, Per Olof. Svenska folkböcker: Sagor, legender och äfventyr efter äldre upplagor och andra källor utgifne jemte öfversigt af svensk folkläsning från äldre till närvarande tid. 2 vols. Stockholm: A. Bohlins Förlag, –

    Djurklou G. “Sagor i svenska landsmål 1–4”. Nu: Månadsskr. utg. af J. Grönstedt I (–): –, –, – and II (): 41–45, 68–

    Djurklou, G. “Sagor i svenska landsmål”. Svenska fornminnesföreningens tidskrift 2 (): –

    Djurklou, G. Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål. Stockholm: C. E. Fritze’s K. Hofbokhandel,

    Hofberg, Herman. Svenska folksägner samlade samt försedda med historiska och etnografiska anmärkningar med teckningar af svenska konstnärer. Stockholm: Fr. Skoglunds förlag,

    Hyltén-Cavallius, Gunnor Olof. Wärend och wirdarne: Ett försök i svensk Ethnologi. Stockholm: P. A. Norstedt,

    Wigström, Eva

    Sagalitteratur

    Sagalitteratur (från fornnordiskasaga, flera sögur = berättelser) är en berättande historia från Norden, framförallt Norge och Island, men också från andra platser i de fornnordiska områdena. Sagalitteraturen, som till stor del bygger på en lång tradition av muntligt överförda berättelser, skrevs ner mellan och talet. Sagalitteraturen omfattar såväl nyktra redogörelser för nyss inträffade historiska händelser som fantastiska berättelser med magiska inslag som utspelar sig i ett mytiskt förflutet.

    Fornvästnordisk litteratur

    [redigera | redigera wikitext]

    Förutom sagalitteraturen omfattar den fornnordiska litteraturen från perioden tåtar (korta anekdot-berättelser), fornnordisk poesi och skaldediktning, såsom Poetiska Eddan, Hávamál och Völuspa, där framförallt legendariska och mytologiska ämnen fann sin konstnärliga form. Dessutom hade man också i fornnordisk tid muntlig litteratur som sagor, sägner och från slutet av taletballader.

    Sagalitteratur kan delas in i olika undergrenar. Det finns bara runt 40 för just sagalitteratur, beroende på hur man räknar, utöver de övriga sagorna, konungasagor, religiösa sagor och korta sagor. Dock uppskat