Dödsolycka tarkett 2018
I november klämdes åriga Julia Mannersten ihjäl under sitt arbetspass. Arbetsmiljöverkets utredning visade att golvföretaget Tarkett brustit och att riskerna med maskinen var kända innan olyckan.
Av Martin Schibbye16 september,
Nattskiftet mot den tredje november började som vanligt. Just den här kvällen jobbade Julia Mannersten på arbetslinje eller på ”sliparna” som linjen kallades av kollegorna.
Maskinerna hade varit vitmålade en gång i tiden men mycket av färgen var nu bortskavd. Över det grå betonggolvet gick gula linjer som markerade för besökare vart de inte skulle gå.
För att tillverka de världsberömda golvmattorna drogs de genom slip- och prägelvalsar av ett s-format dragverk. Julia kunde se över den översta valsen som var i brösthöjd. Någon gång efter fyra på morgonen gick hon fram till dragverket för att mäta tjockleken på golvmattan som rusade fram i hög hastighet.
Hon brukade inte jobba med just detta, men i början av vecka 44 hade hon placerats på avsnittet för slipning och prägling.
Tanken var att hon skulle gå parallellt med en erfaren kollega och de gjorde hon också de första tre skiften under veckan.
Men, enligt Arbetsmiljöverkets utredning,
Tarkett misstänks på grund av brott efter dödsolycka
Golvtillverkaren Tarkett misstänks på grund av arbetsmiljöbrott efter dödsolyckan förra året, rapporterar P4 Blekinge.
– Arbetsmiljöverkets slutsats har landat i enstaka anmälan mot polis samt åklagare ifall misstänkt arbetsmiljöbrott, säger sektionschef Peter Johansen till kanalen.
Polisens utredning angående säkerhetsrutinerna vid företaget pågår fortfarande. Christer Forsman vid Riksenheten på grund av miljö- samt arbetsmiljömål säger till P4 Blekinge för att det återstår många förhör innan utredningen är klar.
Det var inom november såsom en årig kvinna fick en seriös klämskada efter att äga arbetat tillsammans en från fabrikens maskiner. Efter dödsolyckan förbjöd Arbetsmiljöverket fortsatt användning av maskinen som visade sig sakna klämskydd.
Efter dödsolyckan: Tarkett får böter på två miljoner
I Sverige genomförs ungefär aborter om dagen. Trots det talar få kvinnor högt om sina erfarenheter av abort. Detta är något som Sandra Pandevski vill ändra på. I samband med att svensk abortlagstifting i år fyller 50 år kommer hennes och Malin Claussons bok Abort: 50 år av fri abort 50 berättelser. Arbetaren har mött Sandra Pandevski för ett personligt samtal om det egna valet och den rättighet många tar för givet men som ständigt tycks vara under attack.
– Jag var 30 år och kvinna och visste inte ens hur det i praktiken skulle gå till, säger Sandra Pandevski när vi ses.
Den internationella abortkartan ritas ständigt om. Rättigheter vi här Sverige länge tagit för givet kommer och försvinner i land efter land och frågan om kvinnors beslut över sina egna kroppar har på många håll hamnat högt upp på den politiska dagordningen. Inte minst i och med det så kallade kulturkriget där högerkonservativa krafter på frammarsch allt mer börjat ifrågasätta och på många håll även förbjudit flickor och kvinnor att avbryta sina egna graviditeter.
I Sverige genomförs i runda slängar omkring 36 aborter per år. Rent statistiskt v