Verksam psykologi övningar
3 övningar inom mental träning som utför dig lyckligare
4 minuter
Är detta möjligt för att bli lyckligare enbart genom att utföra övningar inom mental träning? Svaret existerar ja! De numeriskt värde senaste årtiondena av undersökning inom positiv psykologi besitter avslöjat för att du förmå träna din hjärna. ni kan faktiskt ändra sättet den arbetar på. Detta genom för att höja neuroplasticiteten, öka den grå substansen och stärka de neurala nätverken.
Precis liksom det finns specifika övningar för specifika muskelgrupper samt fysiska kvaliteter. På identisk sätt är kapabel du träna olika grupper eller mentala förmågor. Detta är mental träning liksom kommer för att öka din generella lycka och ditt välmående.
Men varför behöver ni en lycklig hjärna? detta finns en enkelt svar på detta. Skanningar från hjärnbarken visar att hjärnan producerar mer elektrisk handling efter negativ stimuli. vetenskapsman tror för att detta beror på för att hjärnan besitter en trend att fokusera på detta negativa. till att existera mer specifik: den fokuserar på flykt- och kampresponsen.
Du kan träna din hjärna att utföra sig från med den där negativa impulsen. Åtminstone ibland då den ej är nödvändig. Ett av dem bästa sätten att utföra det existerar genom övningar i positivt tänkande. angående
Denna artikel 3 övningar i medveten närvaro handlar om hur du kan förbättra din hälsa och stärka ditt psyke med 3 effektiva övningar i medveten närvaro. Min forskning i dessa övningar har visat att du kan märka positiva effekter med bara 15 minuters daglig träning. Effekterna uppstår redan inom en månad.
Innehållet i denna artikel 3 övningar i medveten närvaro är:
- Vad är medveten närvaro?
- 3 övningar i medveten närvaro
- Fördelar med att träna upp din medvetna närvaro
- Träning i 3 övningar i medveten närvaro
- Träningsprinciper
- Övning 1: Andningsankaret
- Övning 2: Kroppsskanning
- Övning 3: Medveten närvaro i vardagen
Vad är medveten närvaro?
I medveten närvaro, på engelska kallat mindfulness, tränar man upp sin förmåga att vara helt närvarande i nuet. Det gör man genom att dagligen öva på att observera livet omkring oss och våra inre upplevelser såsom tankar, känslor och sinnesintryck på ett icke-dömande sätt.
Att vara icke-dömande innebär att man inte värderar det man upplever som bra eller dåligt. Istället strävar man efter att uppleva livet allteftersom det uppstår och utvecklar sig, ögonblick för ögonblick med en nyfiken öppenhet för vad som än kommer
Mindfulnessövningar
Många har bett mig lägga upp några av de mindfulnessövningar som jag använder mig av. De är fria att använda, men ange gärna källan precis som jag har gjort.
Den allra första mindfulnessmanualen heter Satipatthana Sutta och skrevs ner fkr. Där beskriver Buddha mindfulness (sati) och syftet med mindfulnessträning: att befria sig från onödigt lidande, dvs. den delen av vårt lidande som har att göra med vårt förhållningssätt till livet. Buddhas beskrivning av orsakerna till mänskligt lidande och hur vi kan lösgöra oss från det har inspirerat psykologisk behandling sedan talet, men har kanske aldrig varit så aktuellt som idag. Kärnan i mindfulness är att i nuet kunna ta perspektiv och erfara att vi inte är våra tankar, känslor eller sinnesintryck, utan den som har dessa tankar, känslor och sinnesintryck. Inom ACT kallas detta defusion, och tredje vågens KBT ser precis som Buddha denna perspektivförmåga som central för att kunna lösgöra sig från det onödiga lidande som skapas av vår kamp med våra inre upplevelser. Buddha menade också att mindfulness måste balanseras av medkänsla (metta) för att vara hjälpsamt, och utvecklade övningar f