Gamla brandstationen göteborg
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock händer det mera sällan att vi nu för tiden vid dagsljus få
bevittna någon större eldsvåda med flammande eldhav. De flesta större
eldsvådor utbryta nämligen om nätterna. Då upprepar brandkåren samma
spännande skådespel som vi sett om dagen, men åskådarne äro, i
synnerhet efter midnatt, icke så många, och det händer stundom att det brinner
i knuten till det hus, intill vilket vi bo, utan att vi ha en aning därom.
Lugnt, behärskat, utan onödigt buller har brandkåren utfört sitt arbete och
först vid morgonkaffet få vi genom tidningarna veta om den fara, vi
svävat i. Eller också erfara vi att något hus brunnit i en annan sta
År beslutades ifall en fräsch huvudbrandstation inom stadsdelen Masthugget och den nya brandstationen var inflyttningsklar Den ersatte då den tidigare brandstationen, som funnits i stadshuset sedan Byggnaden, i två–tre våningar, existerar ritad från Georg Krüger (AKOS).
År beslutades att bygga en färsk huvudbrandstation vid Gårda samt efter enstaka tids diskussioner beslutades för att den gamla byggnaden bland annat skulle omvandlas mot en saluhall. Brandkåren flyttade till den nya stationen på Gårda år Byggnaden förvärvades från det kommunala bolaget Higab. Saluhallen Briggen invigdes den 27 september
Gilla detta:
GillaLaddar in …
Relaterade
Upptäck mer ifrån Göteborgs historia
Prenumerera för för att få dem senaste inläggen skickade mot din e-post.
Göteborgs brandförsvar
Göteborgs brandförsvar var Sveriges första brandförsvar och inrättades
Historia
[redigera | redigera wikitext]års brandordning
[redigera | redigera wikitext]Göteborg fick Sveriges första[1] brandordning den 5 juli i 20 punkter genom presidenten Peder Eriksson Rosensköld, där staden indelades i fyra fjärdingar om sju rotar, som vardera hade en brandmästare som chef samt sju assistenter och rotmästare. De första brandmästarna var vinhandlaren Adolf Tack, brännvinsbrännaren Johan Wellemsson, Udde Larsson och köpmannen Jakob Merser. Varje borgare hade skyldighet att vid sin fastighet "hålla nödiga brandredskap, nämligen 1 stege lika lång som husets höjd, 1 brandhake 12 alnar lång, 1 yxa, 2 läderämbar, 1 fylld vattentunna natt och dag stående vid porten." Brandsyn skulle utföras fyra gånger per år av två av byggnadskollegiets medlemmar. Förbud mot "elds hållande under viss del af dygnet i smedja och verkstad, mot vissa eldfarliga upplag, mot försäljning af vin och öl utom och inom hus efter klockan nio om aftonen, mot bruket af ljus och lykta, kol- och flameld i vissa byggnader, mot bestrykning af hus med beck och tjära samt deras torftäckni