Läkemedel mot allergisk astma

  • Klassificering av allergisk rinit som en allvarlig kronisk luftvägssjukdom beror på dess:

    1. Prevalens

    2. Påverkan av livskvaliteten

    3. Påverkan av skol-/arbetsprestationer och produktivitet

    4. Ekonomiska kostnader för samhället

    5. Samband med astma

    6. Samband med sinuit och andra samtidigt uppträdande sjukdomar, såsom konjunktivit

  • Tillsammans med andra kända riskfaktorer bör allergisk rinit uppfattas som en riskfaktor för astma.

  • En ny indelning av allergisk rinit föreslås

    1. Intermitten

    2. Persisterande

  • Svårighetsgraden av allergisk rinit klassificeras som ”lindrig” eller ”måttlig-svår” beroende på graden av symtom och påverkan av patientens livskvalitet.

  • Beroende på indelning och svårighetsgrad av en allergiska riniten, föreslås ett stegvis insättande av behandlingen.

  • Behandling av allergisk rinit bör kombinera:

    1. Allergen-sanering (när det är möjligt)

    2. Farmakoterapi

    3. Immunterapi

  • Miljö- och sociala faktorer bör optimeras för att patienten skall kunna föra ett normalt liv.

  • Patienter med persisterande allergisk rinit bör utredas rörande förekomst av astma med sjukhistoria, klinisk undersökning av lungorna och (om det är möjligt) med undersökning

    Före farmakologisk behandling bör miljön först saneras så långt som möjligt avseende utlösande faktorer. I förekommande fall ordineras totalt rökstopp.

    Farmakologisk behandling

    Steg 1

    Vid astmasymtom max 2 ggr per månad.

    • Lågdos inhalationssteroid och FABA (snabbverkande β2-stimulerare) vid behov, t ex budesonid och formoterol (Bufomix Easyhaler µg/4,5µg) alt. Flutikason och formoterol vid svårighet att hantera pulverinhalator (Flutiform spray µg/10µg med spacer).

    • β2-stimulerare förebyggande före kroppsansträngning och befarad exposition för faktorer som brukar utlösa astma.

    Steg 2

    Vid otillfredsställande effekt på steg 1:

    Glöm inte att utvärdera effekten av behandlingen och att kontrollera inhalationstekniken.

    • Låg till medelhög dos

      ICS (budesonid) dagligen och

    • ICS + FABA i kombination) vid behov (t ex budesonid och formoterol (Bufomix Easyhaler µg/4,5µg) alt. Flutikason och formoterol vid svårighet att hantera pulverinhalator (Flutiform spray µg/10µg med spacer).

    • β2-stimulerare förebyggande före kroppsansträngning och befarad exposition för faktorer som brukar utlösa astma.

    Steg 3

    Vid kvarstående astmabesvär trots bra inhalationsteknik, patientutbild

  • läkemedel mot allergisk astma

    • För att ni ska behärska leva en aktivt liv utan begränsningar är detta viktigt för att du får rätt astmamedicin och korrekt astmainhalator. detta finns inom stort sett två typer av medicin mot astma: förebyggande läkemedel som reducerar den underliggande inflammationen inom luftrören samt luftrörsvidgande läkemedel som används vid behov, till modell vid brådskande besvär alternativt för för att undvika för att astman försämras under träning. Oftast andas medicinen in med ett astmainhalator.

    Målet tillsammans medicineringen existerar att ni ska existera fri ifrån symtom samt att dina lungor bör fungera normalt. För för att nå dit är detta viktigt för att du följer din läkares behandlingsplan samt tar din förebyggande astmamedicin regelbundet, även om ni periodvis tycker att ni mår utmärkt. Det existerar viktigt för att du existerar trygg tillsammans din inhalator och vet när ni har gjort rätt - och ännu viktigare för att du vet när ni gjort fel (för fel gör man ibland lite till mans) så för att du förmå korrigera felet och får i dig den dos du skall ha. för att strunta inom medicineringen förmå nämligen leda till för att inflammationen vid lång sikt förvärras. ifall du existerar gravid alternativt ammar existerar det ytterligare viktigt för att du följer läkarens rekommendationer och tar din astmamedicin regelbundet. detta är god om d