Kommer det bli krig i bosnien igen

Bosnien: Fruktan till nytt krig

I april existerar det 30 år sedan kriget inom Bosnien samt Hercegovina bröt ut. Såren efter kriget, som varade i tre och en halvt kalenderår, är långt ifrån läkta. Krigsförbrytare går fria. Offer väntar vid rättvisa. Samtidigt fruktar flera ett nytt krig inom det etniskt splittrade landet.

Kaféliv samt avslappnad atmosfär i Sarajevo. Många bosnier är dock rädda för att ett nytt krig kunna bryta ut. Foto: Bengt Sigvardsson

Stämningen existerar uppsluppen inne på enstaka pastarestaurang inom Bosnien samt Hercegovinas huvudstad Sarajevo. Gäster samtalar samt garvar mellan tuggorna, klunkarna och cigarettbolmande. åriga Anita Bajrami konstaterar dock för att många från dem troligen känner massiv oro inombords.

– Jag besitter lovat mig själv för att aldrig uppleva igen. nära minsta indikator på konflikt eller trubbel så lämnar jag landet, säger hon.

Den 6 april är detta 30 kalenderår sedan kriget i Bosnien och Hercegovina bröt ut. Kriget, likt rasade mot den 14 december , kännetecknades från krigsförbrytelser, förbrytelse mot mänskligheten och folkmord. Omkring   människor dödades. Nu fruktar många en nytt krig.

– Jag besitter två unge som existerar 20 samt 24 kalenderår gamla. Jag har sagt till dem att ”Bosnien är en vackert nation, men detta finns inom

  • kommer det bli krig i bosnien igen

    • I dag er det 25 år siden, krigen i Bosnien sluttede: Især én gruppe lider under sociale og politiske problemer

    I dag er det 25 år siden, at den længste krig i Europa efter Anden Verdenskrig blev afsluttet. Da blev den fredaftale, som forhandlet fra den 1. til den november på Wright-Patterson Air Force Base i Dayton, Ohio, underskrevet under festlige former i Paris med deltagelse af præsidenter, ministerpræsidenter og ministre fra en række lande, herunder USA og Rusland. Men de tre vigtigste underskrifter var de tre involverede Balkan-præsidenter: Bosniens Izetbegovic, Kroatiens Tudjman og Serbiens Milosevic. De underskrev for henholdvis bosniakkerne (”muslimerne”), kroaterne og serberne i Bosnien.

    Izetbegovic var den eneste lokale leder fra Bosnien. Tudjman optrådte for kroaterne, og Milosevic for serberne i Bosnien, selvom ingen af dem var valgt dér. De lokale politikere sad ikke med ved forhandlingsbordet. Især ville man undgå den bosnisk-serbiske præsident Radovan Karadzic, politisk ansvarlig for folkedrabet i Srebrenica i juli

    Milosevic havde hele tiden hævdet, at han ikke havde noget ansvar for, hvad der var foregået i Bosnien. Da USA imidlertid forlangte, at det var ha

    &#;På vej ud af kontrol i en rivende fart&#;. Her er 5 ting, du skal vide om krisen i Bosnien

    Der er igen risiko for væbnet konflikt i Bosnien-Hercegovina, lyder advarslen fra FN og eksperter. Den bosnisk-serbiske nationalistleder Milorad Dodik har droppet Dayton-fredsaftalen, som i satte punktum for flere års blodig krig &#; og det skaber frygt og uro blandt befolkningen i det sydøsteuropæiske land. Uroen spreder sig også blandt folk med bosniske rødder i Danmark, og blandt andre mindretal rundt omkring i Europa.

    Dayton-aftalen giver USA og EU stor magt over det politiske liv i Bosnien-Hercegovina (der også bare kaldes Bosnien). Men hverken USA’s præsident Joe Biden eller EU-Kommissionen har formået at forhindre en politisk krise i at eskalere i løbet af efteråret.

    Her er fem ting, du skal vide om krisen i Bosnien.

    1. Bosniens krise er på vej ud af kontrol i rivende fart

    Fredag 9. december i år tog regeringen i den bosniske provins Republika Srpska hul på en løsrivelses-plan, som inden seks måneder blandt andet skal føre til oprettelsen af en ny bosnisk-serbisk hær. Officielt skal den nye hær skabes ved en ”fredelig” opløsning af Bosniens nuværende væbnede st