Vattnet vi använder salt eller söt

Sötvatten eller färskvatten är vatten som har tillräckligt låg salthalt för att vara drickbart, men anger inte om det är tjänligt som dricksvatten i övrigt. I allmänhet avser det vatten med en salthalt under ca 0,05&#;% (se Salinitet). Vattnet i all nederbörd är sötvatten. Totalt utgör sötvatten ungefär 2,5&#;% av allt vatten på jorden, och nästan allt sötvatten är antingen grundvatten eller fruset.

Grundvatten utgör ungefär 30&#;% av allt sötvatten medan knappt 69&#;% är fruset till is i bland annat inlandsis, shelfis och glaciärer. Drygt 1&#;% av sötvatten, eller 0,&#;% av allt vatten, finns i insjöar och vattendrag.^[1]

Sötvatten är en bristvara i stora delar av världen.

Framställning av sötvatten från saltvatten, genom avsaltning, kräver energi och är en kostsam lösning på vattenbrist.^[2]

En biologisk organism som lever i sötvatten sägs vara limnisk, men anger egentligen bara att den främst förekommer i inlandsvatten.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Av allt vatten på jorden finns cirka 97 procent i haven. Det går dock inte att dricka eftersom det är saltvatten. 2 procent av vattnet finns som is vid de båda polerna och den återstående procenten är sötvatten som vi, alla människor på jorden, kan använda.

Det vatten vi dricker i dag är samma vatten som det dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.

Vattnets kretslopp

Vattnet kommer ner som nederbörd i form av regn eller snö. Varje dygn faller det miljoner kubikmeter vatten över Sverige. Ungefär miljoner kubikmeter av det avdunstar och resten tränger ner i marken eller rinner i bäckar, åar, älvar och sjöar till havet. När temperaturen är över +0° C och avdunstningen är låg, rör sig vattnet nedåt i marken och grundvatten.

Grundvattnet söker sig ut till sjöar och slutligen till hav. Från havens och sjöarnas ytor dunstar vattnet sakta upp som dis eller dimma, för att sedan bilda lätta moln som sedan blir tyngre och då kommer vattne