Fråga eller påstående

Vad är skillnaden mellan "påstå eller låtsas"

1. Definition från hävda

När oss hävdar något, förklarar oss att något är sant och ger information alternativt bevis till att stödja påståendet. Detta är enstaka bestämd samt kategorisk ståndpunkt.

2. Definition från låtsas

Å andra sidan betyder att låtsas att hävda något utan bevis alternativt utan autentisk säkerhet. oss hävdar något utan för att nödvändigtvis ge ett solidt berättigande.

3. Använd i sammanhang

När vi använder verbet "bekräfta" innebär detta att oss vill övertyga andra angående sanningen inom vårt uttalande. Vi tillhandahåller argument alternativt konkreta detaljer för för att stödja vår deklaration. Å andra sidan kan "låtsas" återspegla enstaka viss osäkerhet om påståendets sanning, samt kan användas när man inte existerar säker vid sanningen inom det man säger.

4. modell på användning

  • Han påstod sig ha sett ett UFO.
  • Hon påstod sig kunna åtgärda detta komplexa problem.
  • Han säger sig äga svaren vid alla frågor.
  • Hon säger sig känna mot framgångens samtliga hemligheter.

5. Konsekvenser av påstående och anspråk

När det kommer till ansvar innebär detta att yttra något ifall trovärdigheten hos den individ som utför uttalandet. ifall informationen visar sig artikel falsk är kapabel det leda till för att förtroen

  • fråga eller påstående
  • Fråga

    En fråga (även interrogation), uttryckt med hjälp av en frågesats, är normalt en språkhandling avsedd att efterforska information. Ett påstående kan dock av retoriska skäl ges formen av en fråga, se retorisk fråga. Ett annat exempel är att göra uppmaningar artigare genom att formulera dem som frågor:Kan du räcka mig sockret?. På en del språk är det obligatoriskt att ha med ett ord som motsvarar svenskans "eller?" för att markera att det är en ja-nejfråga och ett ord som motsvarar svenskans "väl?" för att markera frågor i allmänhet. Detta kallas för frågepartikel. Sedan medeltiden avslutas en fråga skriven på språk med latinska alfabetet med tecknet ?, vilket bland annat lånats in i japanska och kinesiska.

    I riksdagen är fråga enskild ledamots fråga till ett statsråd. Jämför interpellation

    "Fråga" kan också betyda detsamma som "problem". En politisk fråga är ett debattämne som framtvingar ett ställningstagande.

    Typer av frågor

    [redigera | redigera wikitext]

    Jag undrar om jag kan stanna ett tag till?

    När man ska skildra talspråk får man ibland välja mellan att hålla sig det som gäller för skriftspråk, eller också hitta på ett sätt att använda skiljetecken för att förmedla det sagda så troget som möjligt. Den första varianten blir ofta styltig och konstig, den andra grammatiskt inkorrekt.

    Talspråk har också en grammatik, naturligtvis, som beskriver vad som är begripligt och inte, men det är inte samma grammatik som för standardskriftspråket, och det kanske inte ens finns någon etablerad sådan grammatik.

    Man kan säga som konstaterande (till sig själv, kanske) "Jag undrar om jag kan få en kopp te till" och man kan säga det till den som man vill få te av, med frågande ton. Det är bra om man kan skilja på dessa fall, med ett frågetecken. 

    Satsradning är det fullt av i talspråk. Frågan är bara vilket skiljetecken man vill använda. "Får jag fråga, har ni gula rosor?", Ska det vara komma där, punkt, semikolon (behövs aldrig i svenska), kolon, tankstreck? Själva meningen blir inte grammatisk hur man än gör, men det är ett helt normalt yttrande. Det närmaste är kanske "Får jag fråga? Har ni gula rosor?" men visst ser det konstigt ut?