Avmaskningsmedel till föl
Avmaskning av häst
Gott resistensläge i Sverige
Beslutet om receptbeläggning av anthelmintika (avmaskningsmedel) skedde på Europanivå, genom direktivet /82/EG ”om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel”. Det man främst eftersträvar är färre restsubstanser i livsmedel av animaliskt ursprung. Läkemedelsverket implementerade detta i föreskrifterna LVFS , kap 7. Redan lagstiftade Danmark om receptbeläggning av anthelmintika till alla djur, även till små sällskapsdjur.
En viktig och positiv effekt av receptbeläggning är att slentrianmässig onödig användning av anthelmintika har minskat. Det antas bidra till långsammare utveckling av resistens hos maskarna. Jämfört med flera andra europeiska länder har vi ett bättre resistensläge i Sverige, även om vi har fall där maskar utvecklat resistens mot flera substansgrupper av anthelmintika. På mitten av talet dokumenterades en utbredd resistens hos hästens små blodmaskar (Cyathostominae) mot avmaskningsmedel hörande till gruppen bensimidazoler. Detta resulterade i en rejält minskad användning av dessa preparat och många försvann från marknaden. Ett annat resistensproblem rör hästens spolmask (Parascari Totalt föl från 11 stuterier inkluderades i studien. Föl ifrån samma stuteri utgjorde ett behandlingsgrupp utom på en stuteri (nr 3) var fölen delades in inom två behandlingsgrupper. Fölen avmaskades i enlighet med följande: 1 grupp fenbendazol (Axilur®), 1 grupp ivermektin (Noromectin®), 4 grupper moxidektin (Cydectin®) samt 6 grupper pyrantel (Banminth®). Ett träckprov blev tagna från varenda föl inom samband tillsammans med avmaskning (=dag 0) samt 14 dagar senare (=dag 14). Proven skickades mot diagnostiskt laboratorium vid SVA där antalet maskägg per gram träck (=EPG) fastställdes. Effekten från de olika maskmedlen beräknades sedan på grund av de grupper med föl som utskiljde ägg innan avmaskning. Sjuttioåtta (44 procent) av dem fölen utskiljde spolmaskägg innan avmaskning, dygn 0. Tyvärr var antalet äggutskiljande föl lågt nära 5 stuterier. Effekten av moxidektin varierade mellan 36 andel och 50 procent. inom ett fall minskade ej utskiljningen från ägg överhuvudtaget utan antalet EPG ökade i stället mellan provtagningstillfällena. Effekten av ivermektin kunde ej mätas eftersom inga hästar utskiljde oval form dag 0. Däremot utskiljde två från dessa hästar Idag är alla avmaskningsmedel till häst receptbelagda. Det innebär att Du som djurägare måste ha kontakt med Din veterinär för att få avmaskningsmedel utskrivet. En av anledningarna till att avmaskningsmedlen har blivit receptbelagda är den ökande resistensen hos inälvsparasiterna mot vanliga avmaskningsmedel såsom Ivomec. Alla hästar drabbas av inälvsparasiter, men parasiterna utgör inte någon fara för hästens hälsa om de inte förkommer i större mängd. De största parasitbördorna återfinns hos föl och unghästar. Äldre hästar har ofta utvecklat immunitet mot parasiterna genom åren. I vissa fall kan äldre hästar få kraftiga prasitbördor, ibland på grund av att deras immunförsvar av någon annan anledning är nedsatt. Hur ofta och med vad Du bör avmaska Dina hästar avgörs av hur situationen ser ut på just Din gård/Ditt stall. Ett stort stall med många hästar men lite hagmark behöver avmaska oftare än ett litet stall med ett fåtal hästar som har tillgång till stora hagar. Idealiskt är om hästarna har skilda vinter- och sommarhagar. Dessa frågor kan Du diskutera med Din veterinär för att på bästa sätt kunna planera vilken strategi Ni skall ha. Träckprover är till stor
Forskning: Spolmask hos föl
föl ingick inom studien
Stor variation