Hjärtsvikt lågt blodtryck

Hjärtsvikt &#; orsaker, symtom och behandling

Hjärtsvikt är ett allvarligt medicinskt tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt mycket med blod för att förse kroppen med tillräckligt mycket syre och näringsämnen. Studier visar att ungefär % av befolkningen drabbas av hjärtsvikt.

Systolisk och diastolisk hjärtsvikt

Det finns två olika typer av hjärtsvikt: systolisk och diastolisk. Vid systolisk hjärtsvikt blir hjärtmuskeln försvagad och har svårt att dra ihop sig ordentligt. Detta leder till att hjärtats pumpkraft minskar och det pumpas mindre blod ut i kroppen vid varje hjärtslag. Vid diastolisk hjärtsvikt blir det svårt för hjärtat att  fylla sina kamrar med blod mellan hjärtslagen, vanligtvis på grund av stelhet i hjärtväggarna. Detta leder till att hjärtat inte kan fylla på med tillräckligt mycket blod inför varje utpumpning. Det är vanligt att man har en kombination av systolisk och diastolisk hjärtsvikt.

Akut och kronisk hjärtsvikt

Tillståndet kan både vara kroniskt eller akut och både orsakerna och symtomen kan skilja sig mellan de två. Akut hjärtsvikt uppträder plötsligt, ofta som resultat av en akut händelse som hjärtinfarkt eller annan allvarlig sju

Försök göra enstaka värdering från vad vilket orsakat alternativt förvärrat hjärtsvikten. Behandling mot den bakomliggande orsaken existerar mycket betydelsefull. Vid klaffel skall t ex operativ åtgärd övervägas. Vid förmaksflimmer skall elkonvertering övervägas. ytterligare samsjuklighet likt kan påverka hjärtsvikten måste behandlas därför väl likt möjligt (t ex diabetes, KOL).

Behandling mot grundsjukdomen kombineras med hjärtsviktsbehandling enligt nedan. Insättande från sviktläkemedel görs bäst tillsammans assistans från en hjärtsviktsmottagning som tillåter täta återbesök inledningsvis. en flödesschema liksom kan artikel vägledande nära behandling från patienter tillsammans hjärtsvikt samt nedsatt systolisk funktion framträda i figur 2. Denna anvisning äger publicerats från Nätverket till Sveriges läkemedlskommittéer (LOK) samt utgår ifrån ESC senaste guidelines.

En information i senaste versionen från guidelines existerar att detta nu, förutom diuretika, anges fyra preparatgrupper som förstahandsbehandling.

  1. SGLT2-hämmare

  2. Betablockerare

  3. ACE-hämmare/ARNI

  4. MRA

Man menar för att det finns starkt belägg för för att så snart som möjligt få in alla fyra grupperna, samt att flera preparat inom låg dos är viktigare än för att titrera upp enstaka preparat till full dos. Därför bör

  • hjärtsvikt lågt blodtryck

    • I guidelines från Europeiska Kardiologföreningen (ESC) poängteras ett snabbt omhändertagande för att förbättra utfallet. När man fastställt att det sannolikt rör sig om akut hjärtsvikt bör de första åtgärderna för behandling sättas in utan att man inväntar ytterligare diagnostiska resultat. Om möjligt ska åtgärderna sättas in redan prehospitalt.

    • Vid dyspné, lungödem: Sätt patienten i hjärtläge

    • Vid chocktillstånd: Håll patienten i planläge

    • Värdera behov av andningsstöd (CPAP, respirator)

    • Överväg tidigt intravenös diuretika

    • Vid högt blodtryck, överväg sublingualt nitroglycerin som tidig åtgärd

    • Upprepade blodtrycksmätningar

    • Pulsoximetri

    • Ge syrgas på mask eller näsgrimma om SO2 < 90 %

    • Sätt intravenös nål

    • Koppla telemetri för arytmiövervakning

    • Eventuellt KAD för att övervaka urinproduktionen

    Diagnos och provtagning

    • Fullständigt EKG (arytmi, infarkttecken)

    • Temperatur (infektion, sepsis)

    • Hjärtlungröntgen (hjärtförstoring, lungstas, pleuravätska, lungabnormaliteter, förändringar i mediastinum)

    • Blodprover

      • Infarktprover (Troponin)

      • Elstatus (Na, K, Krea)

      • Leverstatus (ASAT, ALAT, ALP, bilirubin)

      • B-Glukos

      • CRP

      • Blodstatus (Hb