Relationer av olika slag är i stort sett bokens främsta tema, och följer som en röd tråd genom hela handlingen. Den allra viktigaste är relationen mellan Amir och Hassan. Sedan har vi relationen mellan Amir och hans far, relationen mellan Amir och Soraya osv. Det finns även andra typer av relationer, som inte är till en annan människa. Exempelvis Amirs relation till sitt hemland och förflutna.
Amirs och Hassans vänskap är mycket central i den här berättelsen. De har en väldigt komplex relation, med tanke på att Hassan är Amirs pappas tjänstemans son. Trots detta är det allra bästa vänner, tills den dagen då något händer.
Det är just denna händelse som Amir tänker tillbaka på 26 år senare i bokens första kapitel. Jag blev den jag är en kall, solig dag vintern , när jag var 12 år gammal. Jag minns det exakta ögonblicket, minns hur jag satt hopkuren bakom en förfallen lervägg och kikade in i en gränd Det man läser i de första meningarna, som citeras ovan, är en tillbaka blick till den viktigaste händelsen i boken, intrigen.
Amir är en karaktär som förändras mycket under handlingens gång. Han börjar som en pojke i 12 års åldern med ett lika lekfullt som retligt s